Hus i Wanganui

O och P åkte på en fotosafari genom staden. O är nämnligen väldigt förtjust i de art deco byggnader som finns insprängda mellan de fulare husen. Nedan följer några finare byggnader i Wanganui. Om man är inbiten på art deco och vill se mer av den stilen åker man till staden Napier som ligger på östkusten. Vi har varit där några gånger. De flesta byggnader där byggdes på 1930-talet och följer samma stil.

Aquatots

P och jag har gått två terminer på Aquatots - Babysim. Den här senaste terminen var P sjuk ganska ofta, så vi gick inte så där varje gång precis. Men ibland var vi där och en gång lyckades vi få med O som filmade och fotade oss! På Aquatots gör man exakt samma sak varje gång. Det är en handfull övningar som varierar i svårighetsgrad. P tycker inte om dyket. Jag tror att han är för stor för att doppas sådär tvångsmässigt. Kommer upp och är lika ledsen varje gång.

Leka med bollar är roligare.

Nu kommer vårvädret och för hoppningsvis kan vi bada utomhus om inte allt för lång tid.

Tennis

Vet ni att det går utmärkt att spela tennis utomhus mitt i vintern i Wanganui? P och jag fick vara med och titta på när O spelade tennis med vår kompis B. B spöade förståss O, men det blev en bra match. Jag och P sprang omkring och letade efter bollar som O envisades med att slå över staketet. När matchen var slut fick jag också prova lite, men jag är just nu lite för orörlig för att kunna vara riktigt bra.

Härlig dag. P föredrog att leka i Bs bil och det kan man ju förstå. Det är ju mycket roligare att spela själv än att titta på!

`?Kameragalen

Springer era barn också omkring och tar bilder på sig själv eller är det bara P som gör det?

Propertybrokers

So I will write this in English today in case somebody at Propertybrokers happens to stumble across this blogg. If so - I am SO angry with you! Here is the story: We are renting a house that our landlord is trying to sell through Propertybrokers. That is not a problem since we have a fixed contract and can stay here even if the house is sold. However, we have to let potential buyers view the property of course, and have done so when requested.

The day before yesterday Propertybrokers had arranged to meet us here at 1130 am with a client who wanted to see the house. P and I were at a play party in the morning and were a bit annoyed having to leave early, but we came home at 1120. As we got home, we found a business card lying on our dining room table. From Propertybrokers of course. I called the person whose business card I had, and it turns out that they had been looking through our house by themselves since there was nobody at home. I checked my cell phone, nobody had tried to reach me.

Now I am wondering - is this acceptable behaviour? Is it OK to just barge in and look through our house? Can Propertybrokers do this at any time? Can they come at night, too? I am quite prone to overreact, I will admit to that. But can anybody who has an opinion about this please post a comment and let me know if I am just making a big fuss over nothing or if Propertybrokers have broken in to "our" property.

Byrå

Jag letar efter en byrå. En vanlig, enkel byrå som är ca 1 m bred, 70 cm hög och 50-60 cm djup. Jag är väldigt flexibel. Den behöver inte vara exakt de måtten och den behöver inte vara jättesnygg. Det går bra med fanér och det gör inte så mycket om lådorna är lite tröga. Helt enkelt en byrå att ha i sovrummet att ha sina kläder i och kanske kunna ställa någonting fint ovanpå. Hemma i Sverige åker man förståss till IKEA och tittar på MALM-serien och väljer tillslut ek-faner eller kanske tom vit-lacken. Kommer hem med möbeln och sätter ihop den. Det blir förmodligen en extrapåse med småsaker med hem som man inte hade tänkt sig, men man kommer undan under en 1000-lapp i alla fall och en portion köttbullar i magen. Som ni kan tänka er är det inte alls så lätt i en by som denna.

P och jag var idag och besökte stadens alla möbelaffärer. Vi har varit på Ginza second hand, the Warehouse, Harvey Norman, Farmers och Briscoes och tom Salvation Army och hemsidan www.trademe.com. Alla nya byråer kostar flera hundra dollar. De snygga på Harvey Norman över 1000 dollar (en dollar är ca 5 kr). Dessutom har varje affär max 3 - 5 olika att välja på och är generellt för höga och inte tillräckligt djupa. Ska man lägga 5000 kr på en byrå? Och inte ens då få en som är den storlek man har tänkt sig? De billigare kostar kanske 400 dollar, och även det känns surt för något som inte är rätt. Trademe är egentligen det bästa alternativet, men eftersom det är bökigt att skicka en byrå på posten är vi begränsade att handla från säljare i Wanganui och det vimlar inte direkt av dem.

VARFÖR finns det inte IKEA på Nya Zealand kan man undra. Det går rykten om att man hade planer på att öppna en IKEA i Auckland men att man la ner de ideerna för att man var rädd att det skulle bli så mycket trafik dit. Ehum. Ehum. Jag säger inget dumt om vårt nya land där vi ska ta seden dit vi har kommit men för mig hade det helt klart varit värt 8 timmars bilresa till Auckland och lite trafikstockning för att handla på IKEA lite då och då. Om inte annat för köttbullarnas skull.

Les Miserables

Det är fantastiskt att en liten stad som Wanganui kan erbjuda så många olika förställningar i sitt operahus. Och när jag fick höra att de skulle sätta upp Les Miserables (favoritmusikal) så var vi förståss tvungna att köpa biljetter. Vi gick på föreställningens sista dag för det passade bäst med Ps tider. P hade Katie-barnvakt.

Förväntningarna var superhöga och orealistiska. Jag hade hört av flera vänner att det skulle bli en fantastisk föreställning och att det kunde jämföras med New York-versionen som någon hade varit och sett. Men AJ! När fångarna har slutat att arbeta under första sången och plast-stenarna drogs ut med en rasslande kedja började jag redan titta på klockan. Det är rätt hemskt att lyssna på något som påminner om något som man tycker väldigt mycket om men som man inte tycker om. Efter ett tag kunde jag dock hitta några ljusglimtar som jag försökte att koncentrera mig på för att filtrera ut det som jag inte tyckte om (nästan allt). Pianisten var jätteduktig och spelade på trots att musiken i övrigt blev staccato på konstiga ställen. Flickan som spelade lilla Fantine var också strålande - man blir så imponerad av barn med talang.

Jag hade tänkt att vi skulle gå efter första akten men O tyckte att vi skulle vara kvar för att stöda stadens arbete. Det var rätt beslut att stanna, även om det lockade att gå och fika istället för att utnyttja barnvaktstiden ordentligt. Andra akten var bättre och Marius var inte så himla hemskt tokig ändå.

Dåligt betyg alltså för den lokala produktionen av Les Mis. Man ska inte jämföra äpplen med päron säger Magnus - man kan inte jämföra Wanganui mot West End - men man kan väl ändå få jämföra Les Miserables med Les Miserables?

Whakapapa

I helgen var vi uppe i bergen. Det vimlade av orcher och stora spindlar i grottor (vi var vid Mt Doom från Sagan om ringen), men vi lyckades hålla oss undan dem och istället njuta av snön. O åkte skidor, jag och P lekte mest i snön vid liftstationen med vår kompis E. Det var länge sedan P såg snö och han kommer förståss inte ihåg att han någonsin har sett snö... Han tyckte att det var jättekul! Vi satt mest och gjorde snöbollar och tittade på andra människor. P var väldigt intresserad av att åka sittlift men det fick han tyvärr inte den här gången.

Hotellet vi bodde på hette Chateau Tongariro. Det var rätt märkligt - ett jättestort slottsliknande bygge mitt ute bland berg och ödemark. Det fanns ljuskronor och biljardbord och finsalong där man behövde vara finklädd. Inget för P, med andra ord. P var nöjd ändå eftersom det fanns hiss och han fick trycka på knappen.

Alster

Vi har börjat få pli på Ps sovrutiner och han lägger sig senast 1930 varje kväll. Då har man tid att sticka! Det måste vara jätteroligt att vara gift med mig... hmmm. Totoron är utlovad till Jenny S om hon bara kan tänka sig att komma och hämta honom.

Har ni förresten testat Picasa som följer med Windows? Det verkar gå jättesmidigt att ladda upp bilder till blogg och mail. Men jag tänker lite såhär: om man vill ha ha en bild på tex P får man maila oss eller mig en bild på sig själv. Rättvist va!

Mer senare, nu ska jag fixa lite inför skidresan imorgon till Mount Doom.

TV-killen, del 2

Som en del av SKY-televisions kvalitetskontroller skickar de ut killar som kommer och kontrollerar kablar och att allt fungerar som det ska. Igår när jag och P låg och sov kom kontrollanten. Han var i och för sig trevlig, han kunde ju inte veta att vi sov, men jag kunde inte låta bli att bli lite irriterad i alla fall. OK, han klättrade upp på taket och sa att det såg ut som det skulle, och så satte han på TVn och såg att allt var väl.

Sen började han fråga en del frågor om killen som hade installerat parabolen, om jag var nöjd, om han hade visat var han hade tänkt att sätta parabolen etc. Ni kanske minns mitt inlägg om TV-killen, se nedan:

http://muhrbecksinnewzealand.blogspot.com/2009/03/tv-killen.html

Hur som helst sa jag att jag var nöjd med resultatet, men att han kanske borde ha behållt sin T-shirt på.
"Aha", säger kontrollanten, "jaa, han är ju ganska tanig..."
NEJ det var inte alls så jag menade. Även om han hade varit muskulös hade det varit lite väl slemmigt.
"Nja", sa jag, och mumlade något om att vi var flera kvinnor här och någon kunde ta illa vid sig.

Hur som helst, vi pratar på, kontrollanten och jag och jag får veta att det är kontrollanten själv som har lärt upp Conan.

När kontrollanten ska gå säger jag att om han träffar Conan kan han säga hej. Då kommer det:
"He´s my son"

Fri

I tidningarna har man kunnat läsa mycket om David Bain-fallet på senaste. DB tillhör "New Zealand's favourite dysfunctional family" där mamman, pappan, brodern och systern hittades skjutna i sitt hem ca 1995. Tydligen var systern prostituerad, mamman intresserad av demoner och pappan bodde i en husvagn på tomten och kom in varje morgon kl 7 för att be. DB anklagades och dömdes för mordet och har suttit i fängelse sedan dess. Tills förra veckan då han släpptes fri efter en ny rättegång där man fann honom oskyldig.

Vilket öde! Om han är oskyldig är det ju fruktansvärt att han har suttit i fängelse så länge självklart. Ändå kan jag inte låta bli att få OJ Simpson-vibbar när man läser detaljerna i fallet. Men nu ska vi inte vara sådana.

PC

Nu har det otänkbara hänt - vi har bytt från mac till PC. Om någon blev arg nu så kan man skylla det hela på P. Såhär tänker jag. För några månader sedan fick P tag på en gammal ölburk som skulle återvinnas. Det fanns några droppar öl kvar i burken, och dessa åkte ut på min fina MacBookPros tangentbord. Datorn blev konstig, det verkar som om den trodde att samtliga knappar var intryckta samtidigt, och därför fick vi köpa ett externt tangentbord och mus.

Så har alltså datorn fungerat fram till förra veckan då det externa tangentbordet låg på laptoppens tangentbord och P fick för sig att stänga av datorn. Jag hann precis höra honom säga "bye bye, dato" och mosa igen locket. Eftersom det externa tangentbordet låg i vägen så mosades skärmen sönder. Man kan säga att ca 60 % av skärmen blev svart, resten funkade (övre delen).

Idag gick vi in i affären Dick Smith (typ Expert eller OnOff) och hittade en fynddator. En Toshiba med 4 GB RAM, Intel Core Duo, 320 GB Hårddisk och alla goodies till som tex Norton Antivirusprogram och Microsoft Office. Nu önskar jag att Ni alla var här och kunde se vår nya fina dator och också köpa Er varsin egen till detta fantastiska pris av 1509 NZ-dollar. Oj, jag ska genast gå in och se vad en sådan här dator kostar i Sverige. Hej!

Dyrt, billigt och konstigt

Några dyra saker:
1. Mobiltelefoni. Kostar ca en dollar per minut att ringa, ca 4,80 kr.
2. Välling. 900 g välling kostar ca 20 dollar, alltså 90 kr. I Sverige kostar ett pkt välling 750 g vad; 45 kr?

Några billiga saker:
1. Kiwifrukt. 90 cent per kilo. Även gula kiwifrukter, mmm.
2. Stickade barntröjor i ull. Ca 15-25 dollar styck beroende på om de är snygga eller fula.

Några konstiga saker:
1. När det är grön gubbe vid övergångsställena i korsningar kan man gå över diagonalen.
2. Det finns inte kabel-TV utan man måste ha en parabol.
3. Vuxna män går omkring med shorts ute när det är typ +5 grader. Till jobbet.

Inget H

Nu har det varit omröstning i staden angående stavningen av Wanganui. Staden stavar utan H, men H förekommer i Whanganui River och Whanganui District Health Board. Det var stor uppslutning till valet, drygt 60% röstade (sic!), och resultatet blev alltså att det inte ska vara något H i stavningen av staden Wanganui. Man kanske inte kunde förvänta sig något annat resultat när det bor så många europeer här. Varför skulle de vilja ändra tillbaka till den gamla ursprungsstavningen?

Hursomhelst börjar jag reflektera kring att ta bort H ur mitt för- resp efternamn.

Här kommer P:

NNNNNNNJ'''

JJ'J

Library

När vi har lust åker jag och P till biblioteket. Wanganui har ett fint bibliotek med en rolig barnhörna. P brukar sitta och ta fram böcker, bläddra i dem i några sekunder, och sen ta en ny bok. Det är också roligt att ta fram alla ljudböcker som finns och lägga dem på golvet och sen rusa iväg medan mamma städar undan. 

Biblioteket fungerar ungefär som hemma, men det kostar fyra dollar per år att ha lånekort. Då får man låna 20 items åt gången. Vissa böcker samt tidningar kostar ca 50 cent - 2 dollar att låna. En dollar är 4,50 kr ca. Om man är barn är det gratis att låna. Man behöver heller inte betala förseningsavgifter då så P har ett eget lånekort!

Regnigt gnäll-inlägg

OK min lista på roliga grejer att göra på eftermiddagarna sprack helt när P fick impetigo. En röd sårskorpa som blev gul och äcklig. På ryggen. Här kan man inte köpa någon medicin alls nästan utan recept och man får absolut inte skriva ut till sig själv eller anhöriga. Därför har vi fått vänta på vårdcentralen på Bactroban ointment - sitta och vänta på VC med sjukt barn är ju sällan kul.

Det spöregnar och eftersom husen är så tunnt byggda med plåttak känns det lite som att bo under ett paraply. Och nu har dessutom P blivit förkyld och kan inte sova på natten (eller dagen) och självklart kan man inte köpa nässpray för barn under 2 utan recept. SUCK!

House wife

Termin två har börjat och vi har åter kommit in i våra vardagsrutiner. P är på dagis varje eftermiddag nu, han älskar det! Jag brukar ha matat honom lunch innan jag lämnar honom där, men idag hann jag inte för att vi skulle lämna O på flygplatsen. På väg till dagis köpte jag två portioner mat i sjukhusmatsalen (saknar verkligen Fontänen på DS) och lämnade sedan P på dagis. När jag kom och hämtade honom hade han ätit halva vuxenportionen lasagne - lika mycket som jag själv hade ätit ur min portion. Han är verkligen en storätare vissa dagar.

Jag hinner göra små ärenden under Ps 2-3 h på dagis. Den här veckan var/blir det:

måndag - sy skydd till strykbordet

tisdag - sjukgymnastik, mag och ryggbesvär

onsdag - hårklippning

torsdag - sewing class

fredag - knitting club

Nu har jag verkligen blivit en hemmafru!

Kommunikation

P lekte i bilen, jag var i köket och städade. Med täta mellanrum gick jag ut i garaget och såg att P hade det bra. Han läste broschyrer i passagerarsätet och lyssnade på "mih". Så plötsligt kommer P släpandes på min handväska; jag hör hur den hasar över golvet. 

"Biiiip, biip", säger P. 

Jag tar fram min telefon ur handväskan. Jag hade missat ett samtal en minut tidigare och det här var Ps sätt att tala om det för mig.

Kowhai Park

Inte så långt från där vi bor finns Kowhai Park. P, liksom många andra barn, älskar den här parken men jag tycker faktiskt att den är lite farlig (tråkmamma). Titta tex på den lila dinosaurien uppe till höger. Det är en rutchbana som är minst 4-5 m hög. Man går upp via svansen och åker ned längs halsen. P blir fullständigt galen. Han och O var uppe flera gånger, jag satt och tittade på och var kycklingmamma. Men de hade jättekul.

Det finns också ett tåg ("choo-choo") som man kan åka för två dollar färden. Vi åkte med P för några månader sedan, då var han jätterädd. Nu i helgen testade vi igen och nu älskade han det. Tåget åker runt en del av parken och genom en kort tunnel. Vi var riktiga turister och fotade och filmade massor.

Innan vi åkte hem fick O rycka ut och titta på en pojke som hade ramlat från en av lekställningarna och slagit i huvudet. Pojken hade slitit av lite av örat och mamman var orolig. O fick tejpa och säga åt dem att åka till sjukhuset. Hoppas allt gick bra för dem!

Kvasten

En av våra trevliga grannar är borstbindare. Han gör kvastar och säljer dem. En kväll kom han förbi med en kvast som han hade gjort, det är en riktig sådan där kvast som man kan flyga till Blåkulla med. O och han stod och pratade om ditt och datt, hans dotter hade jobbat på Gotlandsfärjan om jag inte minns fel, och de hade varit över och hälsat på och varit i Karlskrona också. Hursomhelst - kvasten. Ni kan se den här. Fin. Men det enda problemet är att vi inte har några träd eller buskar så jag har inga löv att sopa upp, det enda jag behöver sopa är faktiskt smulor som ramlar ned från själva kvasten.

Så hur ska man återgälda honom? Jag och P blev inbjudna att knacka på och dricka kaffe med grannen och hans fru. Ska vi gå? Ska jag lämna ett tackkort i brevlådan? Jag är rädd att om vi blir för bekanta så kommer han att göra en liten kvast till P också, han mumlade något om detta. Tacksam för förslag.

This little pig went to market

Varje lördag på förmiddagen är det marknad i Wanganui. Vi, liksom nästan alla andra som bor i den här staden, går dit för att köpa frukt, grönsaker, hemmagjorda saker och för att träffa folk. Det är en jättetrevlig marknad faktiskt, jag tror att det är min favoritgrej med Wanganui. När jag är där själv med P kommer det nästan alltid fram någon och pratar med oss. P blir bjuden på päron i päronståndet och får klappa folks snälla hundar. P gillar också alla gatumusikanter som spelar på market, och han brukar stå och dansa och då måste jag ju ge honom en peng som han med lite uppmuntran vågar gå fram och lämna i gitarrfodralet.

Det man köper på marknaden är odlat och förädlat här i trakten. Jag, O och även P har blivit helt beroende av olivmannens fyllda oliver - de är fyllda med soltorkade tomater eller vitlök, och man kan även köpa oliver fyllda med sardiner, valnötter, olika ostar. Mmmm. Nu har vi inte sett till olivmannen på två lördagar, hoppas han kommer tillbaka snart!

Idag tittade vi mest på ullstickade kläder och vi köpte lite olika saker. Titta!

Den översta bilden är ett litet "linne" i handspunnet ull. Vi ska ge den till våra kompisar som kommer hem från sin bröllopsresa imorgon, ja det blir väl till deras baby som kommer i juli.

Den andra bilden är på min nya fina yllemössa som en tant har stickat. OK, lite stickig.

Rena fyndet, 12 NZD (ca 54 kr)

Susan Boyle

Har alla redan sett det här klippet? Nu har nästan 17 miljoner människor sett det.

http://www.youtube.com/watch?v=9lp0IWv8QZY

Jag blir jätteglad när jag ser sånt här, det är underbart att få se riktig talang. Ni vet kanske att Les Miserables är min favoritmusikal. Jag vet inget mer om den här kvinnan än vad som sägs i klippet, men nu är hon min veckans idol.

Maah!

Vi hade matat klart P frukost. Han var i vardagsrummet och vi satt vid matbordet och åt vår. Plötsligt kommer P inrusandes: "Maaaah, maaaaah". 

"P, mamma äter", svarar jag, men P ger sig inte. 

"Maaaah, maaaah", säger han igen och pekar ut genom fönstret. Jag går dit och ser inget särskilt. Då ser O att det dyker upp en katt i det andra fönstret mot matrummet. Ahaaa, mjao!

P och O har roligt med katten, ger den mjölk, klappar, säger mjao osv. Jag tycker inte om främmande djur men tittar snällt på.

Det var den katthistorien.

Ord

Det är många som undrar hur det går med Ps språkutveckling. Här kommer en lista på de ord han kan säga - han förstår dock många fler ord! Imorse hittade jag tex en tvestjärt igen; den här gången död så jag blev inte lika skräckslagen. Först tänkte jag ignorera den tills O kom hem, men eftersom P höll på att trampa på den så beslöt jag mig för att ta bort den. Jag sa till P:

"P, kan du hämta lite toalettpapper till mamma? Hämta lite toalettpapper".

P försvinner bort i korridoren och återvänder med pappret. Jag tog bort odjursliket.

OK här kommer listan, jag kan ha glömt några ord men ändå:

mamma

pappa

påå = Paul

haa = hatt

åh neeeej

däää = där

tita = titta

mih eller miss = musik

dato = dator

momo = mormor

dåh = dockan

naaa = napp

poo poo

maaa = mjau = katt

mooo = mu = ko

uff uff = voff voff = hund

pipi = fågel

bumm bumm = brum brum = bil

nyh = nyckel

muh = mugg eller mus (som letar efter ett hus)

aaahhh = dricka

taaaah = tack

koo = sko

blissht = blixt = kamera

ej = hej (i telefon)

duuh = dörr

bye bye

truck (varje gång vi ser en)

Namn som han kan säga:

Mimi = Mira = kompis. Han säger också detta när vi ser en slivrig SUV som Miras föräldrar har.

Ea = Eva, Leah = kompisar

Nono = Noah = kompis

Dan = Jan = dagisfröken

Lish = Elise = dagisfröken

Ni = Niko = barnvaktens bror

Vi har inte köpt ordboken till honom utan det är Os. Han lär sig också ord men inte alls lika fort som P.

Semester på nordön

Nu har vi kommit hem från vår bilsemester på nordön. Vi började resan i Rotorua - hela staden luktar svavel pga allt pys från marken. Eftersom vi bara stannade en natt hann vi inte med så mycket, men vi besökte Te Puia ("Our Heritage") där vi såg geysrar och bubblande lerpölar. 

Större delen av veckan tillbringade vi på Coromandelhalvön som ligger ganska rakt norrut från Wanganui. Vi bodde fint nära havet. P gillade att gå omkring på stranden med sin nya hink och spade. Han samlade snäckor och lade i hinken och vill glatt visa upp dem för sin pappa. Vi var också vid en "Hot Water Beach" där man gräver i sanden så att det kommer upp varmt (hett) vatten från varma källor. O skulle gräva men gick mest omkring och tog bilder på andra som grävde, så P och jag doppade oss i ett bad som några andra hade grävt upp.

Det fanns också ett ställe som hette "Cathedral Cove" som var en fin strand med klippor som var urgröpta. O fick tyvärr gå dit själv för det var 45 min prommenad från parkeringen och det var helt enkelt för jobbigt att släpa på P den biten. (Och släpa på mig).

Om man funderar på att komma ned och hälsa på oss och om man har en liten toddlare med sig bör man starkt överväga att ta med sig en resesäng. De resesängar som finns här väger typ 10 kg och är stora och otympliga. Jag kan knappt bära en med ena armen. Vissa motell lånar ut gratis, andra tar upp till 35 dollar för att låna ut en. Jättedyrt!

Resans top tre:

1 P såg en docka i en garnaffär och blev så galen i den att han sprang in i affären och började klättra upp i skyltfönstret. O fick hämta ut honom gråtandes.

2 Restaurang Indian Aroma i Whakatane. Fin utsikt, lugn miljö och god mat. Tom P satt still i high chair.

3 Slappa på Hahei beach och inte göra någonting

Resans tre minus:

1 Turangi är värsta sunkiga staden där folk rapar högt på restaurangen och slänger skräp på golvet.

2 Det kostade 25 dollar att hyra traveling cot på Tuscany Inn i Whakatane

3 Burger King. Usch! Man mår illa flera timmar efter.

Vi har haft en härlig vecka med mycket sol men nu har verkligen hösten kommit hit till Wanganui och vi fryser och har mössa på oss på förmiddagen i alla fall.

Whitianga

Jag sitter pa iSITE, turistinformationen i Whitianga. Vi ar pa semester pa Coromandelhalvon och har ett fint hotellrum i Hahei. Ni kan kika pa www.cathedralcove.co.nz. Imorse var vi pa Hot Water Beach som ligger i narheten av hotellet. Det finns varma kallor dar och man graver sin egen lilla jacuzzi pa stranden. Det var fantastiskt att se sa manga vuxna manniskor grava tillsammans, men sa kom vagorna och skoljde in med kallt vatten sa fick man borja om. P gillade att plaska omkring men det blev lite kallt sen och P blev trott.

Det svara med att turista med en toddlare ar ju att man hela tiden maste anpassa sig till maltider och somnstunder. Nu ar O ute med P och gar omkring i affarer medan jag latar mig nagra minuter.

Otäcka odjur

Har du någon fobi? Jag gillar inte insekter. Man kan säga att jag har en fobi mot dem. Efter flera års exponering lyckas jag dock sansa mig om jag ser en liten myra eller en spindel (ok ingen insekt men ett spindeldjur som ingår i min fobi). Ibland kan jag tom lyckas fånga krypet med ett glas och kasta ut den på tomten. Imorse hände dock något som verkligen satte min tolerans mot insekter på prov. Jag skulle sätta på mig ett par shorts som jag hade lagt på golvet kvällen innan. När jag fått på mig dem kände jag att det var något som stack mig på låret. Jag trodde att det var en bit papper som hamnat i fickan och började leta, men hittade inget. Fick ett till stick på baksidan av benet och tog av mig shortsen och skakade dem. UT RAMLAR VÄRLDENS STÖRSTA TVESTJÄRT! Den måste ha varit 3-4 cm lång, brunröd, snabb och arg. 

Ni kan se scenariot framför er. Jag skriker, gråter, hyperventilerar och nästan skakar; P undrar vad mamma håller på med och blir lite rädd han också; O gapskrattar samtidigt som han skäller lite på mig för att jag inte ska göra P till insektsfobiker. Inte kul.

Man måste stå ut med mycket när man flyttar runt i världen. Tydligen har vi flera oinbjudna gäster. Här får ni se vår vandrande pinne som klättrade omkring på husväggen här om veckan:

O har hittat gröna små släktingar till figuren ovan ute i buskarna. Han fångar då dem i ett glas och vill visa P. Jag vill förståss inte att P ska bli lika rädd som jag för insekter men ska man verkligen behöva gulla med dem?

J's Kiwi Dictionary, part 1

Jag är inte världens bästa på engelska, det måste jag ju medge. Men att det fanns så många ord, vanliga ord, som jag inte kände till... Kan inte någon tala om för mig hur många ord det finns i det engelska så att jag inte behöver känna mig så korkad? Ni kan testa er själva i J's Kiwi Dictionary och se hur många ord som ni kan. Jag skriver upp de ord som jag kommer på som var nya för mig:

push chair = barnvagn, sulky

capsicum = paprika

purl = sticka aviga maskor

stocking stitch = slätstickning

garter stitch = (vet ej vad det heter på svenska, när man stickar bara räta)

EFTPOS = kontokort och bankomatkort

settee = soffa

kumara = (en sorts?) sötpotatis

OK jag får fylla på när jag kommer på fler. OK sticktermerna kanske inte intresserar precis alla.

Man blir också lite dumförklarad ibland när man inte känner till saker som alla känner till här men ingen annan stans. Jag menar, jag har ju såklart ätit sötpotatis men har jag ätit "kumara"? Är det samma sak?

Det blir också ibland förvirring för att många här uttalar bokstaven "E" som "I". O blev förvirrad när någon sa att han skulle titta "lift, lift, lift". O tittar upp, upp, upp istället för till vänster som det var tänkt. Stackars O. Han brukar ibland säga "You have to speak slowly, I am mentally retarded" för att folk ska lugna ned sig.

Jag avslutar dagens med en grej som min amerikanska kompis berättade. Hon pratade om klädnypor, clothespins, och ingen förstod henne. Tills någon utbrister "Ah, she is talking about pigs". 

Hus

Det är något som inte stämmer med husen här. De läcker. Läcker temperatur, på något sätt. Om det är 30 grader ute är det 30 grader inne. På natten när det är typ 7 grader känns det som att det är lika kallt inne. Vi har en "gas heater" i vardagsrummet som är effektiv när den är på, men då måste man stå ut med att det blir jättevarmt i vardagsrummet för att det ska nå in lite värme till sovrummen också.

Varför bygger man hus såhär? Vårt hus är nybyggt, blev klart 2008 tror jag. Varje morgon är det imma på alla glasrutor för att det är så kallt ute jfr med inne, och längst ned vid alla fönster finns det som en liten vallgrav med brunnhål så att vattnet ska rinna ut. Självklart är det stopp i dessa brunnar i sovrummet så vissa morgnar är det som en liten simbassäng på fönsterbläcket. Jag har också hittat små fläckar mögel vid ett fönster. 

Många köper elektriska madrasser och har på vintern. Vi har köpt två oljeelement och har dem i vårt och Ps sovrum. De värmer också men har ett irriterande tick-ljud (timern). Jag misstänker att det hela är en kampanj att man ska köpa så mycket ull-grejer som möjligt (vi har redan en "wool mattress" i sängen) för att man helt enkelt inte ska frysa ihjäl. Bäst jag stickar en mössa till.

TV-killen

Så nu har vi fått SKY-TV installerat. Det är parabol-TV. Vi har ett paket på ca 20 kanaler som nästan alla visar inköpta amerikanska program. O zappar mellan History Channel, Discovery, CNN och Animal Planet, jag softar med E! och Crime Investigators och så finns det massor av program åt P också. Det finns få NZ program vad jag vet, men min frissa pratade om en show som heter "Outrageous Fortune" som tydligen ska vara väldigt bra (detta kanske intresserar ffa M).

När vi skulle få TVn installerad kom det hit en kille som hade långt svart hår och såg ut att vara 19 år. Jag hade lite bjudning med mina väninnor och deras barn, så det var 4 ladies som satt här hemma. Det var en varm dag, och Conan ("the warrior" som han ville kalla sig) klättrade upp på taket för att skruva parabol. När han kom ned hade han ingen T-shirt på sig och han ville ha något att dricka. Jag frågade om han ville ha vatten eller tranbärsjuice - men jag borde ju ha tänkt till för att det spelar ju ingen roll för det kommer ut ur samma hål på kvällen fick jag veta (USCH).

Damerna retade mig för att C var väldigt trevlig mot mig. Han gick t.o.m ut och kammade håret vid sin bil. Min vän B tvingades att stanna kvar till C hade gått som tur var. SÅ slimig, men i och för sig trevlig och nu har vi utmärkt bild på TVn.

Nej fy, nu lägger jag upp några bilder på två mössor som jag har hunnit sticka när vi inte har haft bredband hemma. Gjorda i merino-ull och de är sååååå mjuka.

Sorry guys

Vi har inget www hemma for tillfallet. Haller pa att skaffa bredband via kabel, det har mobila bredbandet var for segt. Det blir fler uppdateringar om bla skyTV, hus och terrible twos snart.

Merino

I vår guidebok står det att det bor 4 miljoner människor på Nya Zealand och att det bor 40 miljoner får på Nya Zealand. En del av dessa får kallas merino och av dem görs det merino-ull. Detta material är helt fantastiskt att göra kläder av. Tyget är tunnt, som sådan där fin tunn bomull men lite sladdrigare. Det går att tvätta i maskin i 30 grader och det allra bästa av allt är att det inte sticks! Jag har en tröja i merino som jag använder nästan jämt och man kan ha den utan att ha långärmad T-shirt under - den är jätteskön direkt mot huden. Vi känner i och för sig en person, S, som tycker att det sticks men jag tror att han är ensam om det i hela världen. 

Nu ska jag surfa på nätet efter barnkläder till P i merino och också leta och se om det finns garn att sticka mössor med, hösten är här!

Skype

Detta fantastiska program. Vi skypar varje morgon kan man säga. P ser datorn vid sängen och brukar inleda dagarna med att säga "dato" och "mo-mo". Så då är det bara att skypa med mormor och också med moster F eller syster M eller kompis A+E eller gudmor M eller någon annan som är inloggad. Skaffa ett skypekonto och skypa med oss Du också! Jag ska försöka skaffa ett bättre bredband så att det går lite smidigare. 

Trafik

Hi hi nu har vi fått våra körkort. Jag var nära på att inte få mitt för jag hade problem med synkontrollen. Man skulle titta in i en maskin och där se tre kolumner med bokstäver. Jag såg väldigt klart och tydligt men tyvärr bara två kolumner. Inte tre. Damen hävdade att det skulle vara tre och jag blev svettigare och svettigare. Det är helt klart något fel med mina ögon??? Eller? Efter att ha skelat fram och tillbaka i flera minuter (förståss kändes det som flera timmar för mig) så såg jag tillslut tre kolumner och läste snabbt upp alla bokstäverna som jag såg. Så fick jag körkortet. Vi behövde inte köra upp eller ta något skriftligt prov eftersom vi hade svenska körkort.

Det är inte så knepigt att köra på vänster sida av vägen som man skulle kunna tro. Man vande sig väldigt fort. Däremot finns det en konstig regel som jag inte riktigt har vant mig vid. Om jag kör rakt fram på en väg ligger jag ju på vänster sida av vägen. Om jag ska svänga till vänster gäller det att se upp för då har mötande trafik, om de ska svänga in på samma väg, företräde. Detta är för att det inte ska bli trafikstockning i mitten av vägen. Jag tycker att det är lite läskigt eftersom man inte är riktigt van vid det här och jag har blivit tutad på några gånger pga detta... 

Sommarn kom tillbaka och sociala aktiviteter

I helgen kom sommaren tillbaka och vi hade temperaturer över 25 grader. P sprang omkring på tomten med vattenslangen och vattnade bla våra yuccapalmer men också de kuddar och filtar vi hade lagt ut. O satt ute och läste tidningen. Jag var inne och mådde illa. Vi lyckades också nästan köpa en bil i helgen, en lyxig fin Nissan, men när vi kom för att provköra den på söndagen var den såklart såld. O blev så besviken att han gick och köpte en cykel istället. Så nu har jag verkligen lugna kvällar när P sover och O kan mecka med sin nya cykel.

Det är många som har frågat oss vad jag och P gör på dagarna. Vi har nästan aldrig tråkigt, vi har fullt upp med hushållssysslor, pedagogiska lekar, sångstunder och socialt umgänge med våra kompisar. En av dem heter R.H och hon fyller år imorgon och ska få den här grytlappen som jag har virkat:

Virgina Lake

Den här veckan har jag och P varit flitiga med att besöka Virgina Lake. Det är en sjö som ligger ca 10 min med bil härifrån. Runt sjön växer alla möjliga sorters träd. Jag har fått höra att den del är supergamla och inhemska, tyvärr är jag så dåliga på träd att jag nästan inte känner igen ett enda förutom hästkastanj och bok. Det finns jättestora ormbunkar, färgglada blommor etc etc. 

Runt sjön bor även pukeko - en hönestor blå fågel som låter som en bebis.

Hur som helst, Ps och min behållning av sjön är inte flora och fauna utan för Paul lekparken och för mig caféet. Det finns en rutchbana som P själv kan klättra upp i och åka, det finns bebisgungor, gungbräda etc. Vi får passa på så länge som vädret tillåter, det är rätt blåsigt numera!

I caféet njuter vi av grillade ost och skinkmackor som kallas "hummi" på ungerska. Pauls kompis S är nämnligen ungersk/nz och han och P är väldigt förtjusta i hummi!

Här är Ps favoritlekplats!!!

Brev från National Aquarium

För några helger sedan blev vi lurade på frimärken på National Aquarium i Napier. Jag skulle köpa 10 frimärken och fick 10 sådana där blå etiketter som man sätter på för att breven ska skickas med flygpost. Jag frågade då specifikt om det verkligen var frimärken och blev lovad att det var rätt. Hursomhelst, när jag kollade på posten så fick jag reda på att det inte alls var frimärken utan bara etiketter. Därför satte jag mig ned och skrev ett brev till Aquarium för att klaga. Det tog inte många dagar förrän ett brev damp ned i brevlådan:

Hi J,

We are so sorry about the mix up with the stamps. I want to take the time to personally thank you for a wonderful letter, outlining our very human error, which occurred.

You were correct the blue stickers were for fast post only, and not stamps. I have enclosed 2 booklets of stamps valued at $15.00. Please accept this letter as a personal thank you, and we are very sorry for the inconvenience.

Kind Regards

Tyckte att det var ett fint brev!

Cicadafobi

I lördags när O åkte för att hämta P hos babysitter passade jag på att dammsuga. Det går inte att göra det när P är hemma för han är rädd. Dessutom är det heltäckningsmatta som gäller ("kiwis like carpet") så dammsugningsbehovet är rätt stort. Hursomhelst jag var nästan klar och hade kommit till sovrummet när jag fick syn på monstret. Stor som ett lillfinger, inkletad i något vitt slem. Seriöst trodde jag att det var en alien och jag kände primitiva skräckkänslor från amygdala svepa över mig. Eftersom jag var tvungen att få ut den sprang jag ut i köket och hämtade ett glas som jag lyckades täcka odjuret med. Han var snabb, men jag var snabbare. Stod sedan där, dammsugaren fortfarande på, jag alldeles kallsvettig, och tittade på min fånge. Tur var att mina killar kom hem just då. O berättade att det var en cicada, P var fascinerad. 

Har någon stött på en sån hemma förut? Gör de någon nytta, som tex spindlar som också är äckliga men i alla fall äter andra insekter? I alla fall för cicadorna massor av oljud och jag hoppas verkligen att jag slipper stöta på någon mer inomhus.

Katastrof

Tack för kommentaren, R. Nu har jag läst alla artiklar på www.dn.se om läkaren på ALB (Astrid Lindgrens Barnsjukhus) som är häktad för dråp och blir också bestört. Min första tanke är att jag lägger ned ST och "gömmer mig" i forskningsvärlden istället. Men sen blir jag faktiskt lite sur: jag menar, jag känner mig väldigt trygg här, långt borta från jobbet och från varenda patient, men någon dag ska jag ju komma hem och förhoppningsvis kunna börja jobba igen och... nej... vågar jag? Det som har hänt ALB-läkaren kan ju hända inom vilken specialitet som helst där man träffar patienter. Hur kan man tro att någon som ägnat hela sitt liv åt att hjälpa sina patienter plötsligt med vilje dödar någon? Hur kan man tro att en narkosläkare som har ansvar för väldigt väldigt sjuka små bebisar kan rädda livet på alla sina patienter? Det är inte bara personalen på narkosen på ALB som blir berörda utan mer eller mindre alla läkare. Jag vill också ha stödsamtal. 

Det här blev inget positivt inlägg alls. Och det handlar inte alls om NZ. Jag ska prata om det här fallet med de läkarkompisar vi känner här och återkommer med deras reflektioner. Jag har lärt mig att om en patient dör på operationsbordet här, oavsett anledning patienten hamnade på operationsbordet, så hamnar fallet hos rättsläkaren. 

Nu sätta mig i soffan och fundera på livets orättvisor och varför vissa föds alldeles för tidigt så att de får hjärnskador medan andra får skulden för det.

Central Babtist

Just nu är det mulet, grå himmel, inte varm och inte kallt. P är lagd i sin säng och O rondar. Efter snart tre månader i Wanganui ska jag försöka uppdatera den här bloggen!

Den här veckan har P börjat på dagis. Han går i en baby group för 0-2-åringar och har bara varit där en gång så länge. Dagiset sköts av babtistkyrkan här men det verkar inte vara så många religiösa inslag. Det verkar som att det börjar bli lite för tråkigt att bara hänga med sin mamma, så dagis några timmar i veckan verkar bra. När jag lämnade honom i onsdags (kort inskolning, jag var bara kvar en timme) var han helt nöjd och när jag kom tillbaka en timme senare satt han i en ring av "high chairs" och satt och mumsade på något kex och drack vatten och åt äpple. UTAN att försöka klättra ur stolen. UTAN att bli underhållen av leksaker. UTAN att gnälla. Tänk om han kan börja göra så hemma?

Nu hör jag någon som ropar "NAAAAA.. NAAAAA". Det betyder "napp" på P språk. Nu ska jag maila till några av er för att tipsa om min nya blogg.